Swedish Här kan du läsa mer om vilka cookies som sätts.
Fjällvråk
Förutsättningarna för de två fågelprojekt som NOF är delaktiga i längs Vägen västerut och Stora Sjöfallet, fjällvråksprojektet och uggleprojektet styrs till stora delar av smågnagartillgången i området. Att bedriva populationsövervakning av två smågnagarspecialister kräver tålamod och långsiktighet. Antalet bottenår med låga tätheter av sork och lämmel har en tendens att vara betydligt fler än antalet toppår.
Fjällvråk
Under 2022 genomfördes den åttonde flyginventeringen tillsammans med Naturhistoriska Riksmuseet (Peter Hellström) och Länsstyrelsen i Norrbotten (Susanne Backe).
Under vårvintern såg det ut som om den förväntade smågnagartoppen skulle utebli med endast en påbörjad pärlugglehäckning i våra holkar med liten spåraktivitet och få observationer av sork. Resultatet från flyginventeringen visade trots allt på att antalet häckande fjällvråkar var förhållandevis högt, 22 häckande par med minst 33 boungar. Totalt besöktes 218 boplatser. Kullstorleken brukar vara en bra indikator på födotillgången. Årets medelkullstorlek ligger på 1,56 ungar/lyckad häckning vilket är betydligt lägre jämfört med andra toppår. Vid inventeringstillfället den 16 juli var ungarna små i förhållande till tidigare år, vilket indikerar sen äggläggning. Sannolikt har ökningen av smågnagartillgången skett under senare delen av sommaren och inte under den period då äggläggning sker.
SLU:s miljöövervakning av smågnagare visade att 2022 blev ett toppår för samtliga tre övervakningsområden; Ljungdalen, Ammarnäs och Stora Sjöfallet (SLU 2022). Dock var fjällämmeln inte lika talrik i Ammarnäs och Stora Sjöfallet. Efter kontakt med Åke Nordström (SLU) fick vi även en bekräftelse på att vårt antagande om en kraftig ökning i slutet av sommaren stämde väl med smågnagarfångsterna. Mellan vecka 26 och vecka 34 hade fångsterna tredubblats (från ca 90 till ca 280 fångade gnagare). Resultaten visar hur viktigt det är att smågnagartoppen infaller vid rätt tidpunkt under året för att den ska komma fågelfaunan till gagn. En topp på vår- och försommar ger en positiv respons för både ugglor och fjällvråkar, medan en topp som infaller i slutet av sommaren eller mot hösten inte ger någon nämnvärd effekt på fåglarnas häckningsframgång då den hamnar ”fel” i reproduktionscykeln, möjligen kan den förbättra överlevanden. Det är lite som att surfa, det gäller att rida på rätt våg för att komma långt.
Totalt finns idag 30 års inventeringsdata på fjällvråkens förekomst och reproduktion i Stora Sjöfallsområdet. Det cykliska reproduktionsförloppet som är naturligt för fjällvråk ser ut att med god överensstämmelse följa det som uppvisades under först decenniet av 2000-talet.
Vi kan notera att antalet lyckade häckningar ligger på en långsiktigt relativt stabil nivå, men att kullstorleken har minskat, vilket innebär att rekryteringen av fjällvråkar från inventeringsområdet visar en negativ trend.
Målsättningen är och har från börjat varit att följa fjällvråkspopulationen under minst två, men allra helst tre cykler för att få en tillförlitlig populationstrend. Med 2022 års inventering har vi nu genomfört inventeringen över tre smågnagartoppar och därmed fullföljt målsättningen. Om och i så fall vilken i vilken form populationsuppföljningen av fjällvråkarna ska fortsätta återstår att se.
Fjällvråksprojektet riktar ett stort tack till Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland. Utan det stöd som stiftelsen bidragit med under 2022 hade det inte varit möjligt att genomföra inventeringarna.
Källor:
SLU 2022: https://www.slu.se/institutioner/vilt-fisk-miljo/miljoanalys/miljoovervakning-av-smagnagare/ [Uppdaterad 2022-11-11].
Håkan Tyrén
070-550 00 57
