Backsvala

Riksomfattande inventering av backsvala 2020-2021

Backsvalan bygger bo, ofta kolonivis, genom att gräva 50 – 100 cm långa tunnlar, främst i sand och jord. Många av dessa kolonier återfinns i sandtäkter, bergtäkter, kalkbrott, torvindustrier, återvinningsanläggningar m.m. men även efter älvar och vattendrag.

 

Backsvalans naturliga häckningsmiljöer i exempelvis rasbranter eller brinkar vid älvar och åar blev alltmer ovanliga under 1900-talet, i takt med att vi reglerade och stabiliserade sådana vattendrag.

En överväldigande majoritet av backsvalekolonierna, särskilt i södra och mellersta Sverige, är numera belägna i sandtag med aktiv verksamhet.

 

Kanadensiska forskare knutna till de naturvårdande myndigheterna redovisar att utbyggnaden av kraftnätet och regleringen av floderna där resulterade i att upp till 90 procent av backsvalepopulationen försvann under endast ett par decennier (främst i de östra delarna av Nordamerika).
Backsvalan har minskat kraftigt även i Sverige på senare tid (ungefär en halvering av populationen på 25 år enligt Svensk fågeltaxering), och resultat från exempelvis Skåne indikerar att populationen i södra Sverige minskat med >50 procent bara under de senaste 15–20 åren.

 

Mälarregionen (främst Uppsala, Stockholms och Södermanlands län) har ur ett historiskt perspektiv inte utgjort något större fäste för backsvalan – de flesta passerade nog på väg norrut till de norrländska älvsystemen. När sedan behovet av el ökade explosionsartat och vi byggde ut vattenkraften genom att reglera älvar och vattendrag, kunde det ha gått riktigt illa för svalorna som häckade i älvniporna.
Men paradoxalt nog ökade behovet av sand och grus lika explosionsartat under samma period, speciellt i storstadsregionerna. I Mälarregionen anlades hundratals nya sandtag i mitten av 1900-talet för att förse städer och vägar med byggmaterial.

 

Påpassligt började då backsvalorna kolonisera branterna i dessa nyanlagda täkter. I slutet av 1900-talet fanns det över 100 kolonier med backsvalor enbart i de tre nämnda länen – samtliga i sandtäkter. Sannolikt häckade över ¼ av landets backsvalor i denna region vid sekelskiftet. Två decennier senare, 2019, konstaterades endast 28 täkter innehålla backsvalekolonier, vilket alltså innebär en minskning med cirka 75 procent.

 

Täktverksamheter drabbas fortlöpande av nedläggning eller omställning av produktionen. Från att tidigare ha grävt sand ur åsen, spränger man nu i allt större utsträckning berg som mals ner till lämplig kornstorlek. Detta har starkt påverkat backsvalans möjligheter att finna lämpliga boplatser. Antalet län utan häckande backsvalor kommer sannolikt att öka framöver.

 

Att den svenska populationen av backsvalor minskat oroväckande är alla experter överens om – de flesta pratar om en minskning med över 50 procent sedan den senaste riksinventeringen 2003.

Massor av backsvalor 1967 Killingholmen, Boden. Foto: Tord Gustafsson

Under 2019 beslutade BirdLife Sverige att genomföra en ny riksomfattande inventering av backsvala, 2020 – 2021. Detta är föranlett av artens kraftiga tillbakagång under 2000-talet, en minskning som man bedömer till stora delar beror på nedläggning/omställning av täktverksamhet i landet. Preliminär kartläggning indikerar att upp till två tredjedelar av den svenska stammen av backsvala häckar i täkter/industrier med kommersiell verksamhet.

 

Med anledning av denna utveckling har BirdLife Sverige uppmanat alla intresserade att delta i den frivilliga landsomfattande inventeringen under året. På regional nivå har det utsetts en kontaktperson/rapportmottagare för att samla in och sammanställa data till den nationella sammanställningen.

 

Upplysningar om riksinventeringen och uppmaning att rapportera in fynd till Artportalen, leta nya samt besöka äldre kända kolonier, har skett i sociala medier. För Norrbottens del i facebookgruppen ”Norrbottens fåglar”, men även i den regionala tidskriften, FiN (Fåglar i Norrbotten) under året.
Huvudsakligen har information samlats in från Artportalen, men även via en för Norrbotten skapad projektmail (backsvalaBD@gmail.com), dit frivilliga kunnat höra av sig med information med hjälp av det frågeformulär BirdLife Sverige framtagit för ändamålet. Dessa uppgifter har sedermera överförts av den rapportansvarige till Artportalen.

 

Uppgifter som under årets samlats in och varit av vikt för projektet är:

-Namn på täkt (täktoperatör).

-GPS-koordinater, eller adress till täkten.

-Inventerare (namn och kontaktuppgifter).

-Datum.

-Om det förekommit backsvalor vid besökt täkt.

-Antal kolonier.

-Antal aktiva bohål.

-Uppskattat antal bohål/häckande par.

-Om det tidigare förekommit häckande backsvalor vid täkten, i så fall under vilka år.

-Vilken typ av biotop/material som svalorna häckat i.

-Övriga uppgifter som kan ha varit av intresse.

 

För att öka förståelsen för backsvalan och dess behov har en folder som riktar sig till täktbolag tagits fram, ”Backsvalor i grustag och bergtäkter”. Foldern finns att ladda ner under BirdLife Sveriges fågelskyddssida skapad för backsvala.

I foldern finns en mängd information, bland annat om personalens ansedda ansvar och hantering av häckande fåglar, allmän information om backsvalan och dess förutsättningar för lyckad häckning, planeringsfrågor och hantering för täktverksamhet, tidtabell med diagram då särskild hänsyn måste tas under årets månader januari – december, och åtgärdsförslag på hur man kan skapa lätthanterliga ”evighetshögar” åt svalorna vid nedlagda täkter.

 

Årets sammanställning för Norrbotten är under arbete av rrk (regionala rapportkommittén) varför det ännu inte går att ge annat än ett preliminärt resultat från årets inventering. Slutgiltigt resultat och publicering på nationell nivå presenteras i den kommande nationella fågelrapporten, ”Fågelåret 2020”, på regional nivå i FiN nr 3 2021.

Det som kan förmedlas är att årets upprop har gett ett visst positivt resultat, även om mörkertalet torde vara stort, då uppgifterna endast baseras på det underlag som rapporteras in till Artportalen. För landskapet Norrbotten har kolonier med häckande backsvalor rapporterats från ett 20-tal ställen, med okänt häckningsutfall. För de norra lappmarkerna finns det rapporter från nästan lika många platser med häckningsindicium, men liknande som för landskapet Norrbotten med okänt häckningsutfall. 

 

Fortsätt gärna kommande år att besöka gamla och tidigare kända kolonier, samt leta rätt på nya.

 

Viktor Persson

Kontaktperson Norrbotten
Mobil: 072-560 02 06

 

Rapportera backsvalor till: backsvalaBD@gmail.com

Läs mer om backsvaleinventering på https://nof.nu/projekt/backsvala/

sv_SESwedish